Torv som råmaterial

Torv är en organisk jordart som bildats av rester av myrväxter till följd av ett ofullständigt sönderfall under fuktiga och syrefria förhållanden och som avlagrats på det ställe där den bildats. En jordart där andelen organisk substans utgör minst 75 procent av torrsubstansen klassificeras som torv. Då torvbildningen väl har satt igång är det en fortlöpande, självnärande geologisk process. Torvens sammansättning och struktur varierar i hög grad enligt sammansättningen av växtarter och förmultningsgraden. Torvavlagringarna är av olika typer inom olika områden.

I Finland har torven definierats som ett långsamt förnybart biomassabränsle. I EU har torven klassificerats som ett bränsle som förpliktar till utsläppshandel.

Torvavlagringens omfattning, tjocklek, förmultningsgrad och jordart i en myr samt torvens fysikaliska egenskaper (bland annat askhalt, mängd torrsubstans, värmevärde) och svavelhalt utgör avgörande faktorer vid bedömningen av myrens lämplighet för produktion av energitorv. Vid bedömningen av myrens lämplighet för produktion av växt- och miljötorv beaktas i synnerhet torvens förmultningsgrad, typen av vitmossa och avlagringens tjocklek.

Ju tjockare torvavlagring det är fråga om, desto bättre är i allmänhet produktionsförutsättningarna. I GTK:s bedömningar av torvreserverna förutsätts för torvproduktion i allmänhet en torvtjocklek på mer än 1,5 meter. På grundtorrlagda områden bedrivs torvproduktion inom delar som är en meter djupa. Bottenjordarten i myren och bottentopografin påverkar produktionsmyrens tjockleksförutsättningar; en jämn sandbotten möjliggör produktion ända till mineraljorden, på en blockrik moränbotten eller en lermarksbotten som inte bär maskiner kan torven inte produceras ända till mineraljorden.

Torvreserver

I fråga om torvmarker (3,9 miljoner hektar) är de vanligaste formerna av markanvändning i Finland skogs- och jordbruk, skydd av myrar samt torvproduktion. Dessutom utgör cirka en tredjedel av myrarna icke odlingsbar mark som inte är i bruk. De skogsdikade myrarna omfattar totalt cirka 4,8 miljoner hektar, i skyddsprogrammen omfattar myrarna cirka 1,1 miljoner hektar och för jordbruket har cirka 0,7 miljoner hektar myrar röjts, men på största delen av de röjda områdena har skog planterats. Inom jordbruket finns det idag cirka 0,3 miljoner hektar torvmarker. Inom torvproduktionen omfattar den aktiva delen av myrarna cirka 0,06 miljoner hektar.

Idag används torv i huvudsak som energikälla och växttorv. Andelen energitorv av den torv som används uppgår till mer än 90 procent och andelen växttorv till cirka 6–7 procent.

Torvproduktionsområden och torvmarkernas placering 

 
Bild 1. Öppna
De potentiella torvreserverna i Finland och andelen lämplig areal av hela myrarealen 
 
Bild 2.
Öppna pdf på (finska)

 Användningen av torvmarkerna i Finland

Export och import

Cirka 70 procent av energiförsörjningen i Finland grundar sig på importerad energi. Inom energiförsörjningen ersätts den importerade energin med torv. Torven täcker cirka 7 procent av energiförsörjningen i Finland och cirka 20 procent av fjärrvärmen.

.