Industrimineral

Industrimineralen omfattar i stort sett alla mineral och stenarter, med undantag av metalliska malmer, mineraliska bränslen och ädelstenar, som kan användas inom industrin. Klassificeringen är ändå inte helt entydig. Till exempel är kromit och ilmenit metalliska malmmineral, men i fråga om vissa användningsändamål är de också industrimineral. Industrimineralens användbarhet grundar sig på de fysikaliska eller kemiska egenskaperna. De används i tillverkningen av produkter som ofta är nödvändiga i människans dagliga liv, till exempel livsmedel, kläder, läkemedel, byggnadsmaterial, gödsel, glas och porslin, papper, plast, kosmetik, elektronik och rent dricksvatten m.m. Man kunde till och med säga att världen skulle stanna upp utan industrimineral.

Industristen kallas sten som krossas och mals som sådan utan någon särskild anrikningsprocess och därefter duger till exempel som råmaterial i bergull eller cement. Den viktigaste egenskapen hos industristen är att den har rätt kemisk helhetssammansättning.

Reserver och placering

Finlands berggrund är gynnsam för förekomsten av flera industrimineral (bild 1). Kvaliteten på industrimineralprodukterna och nya användningstillämpningar utvecklas fortlöpande. Detta kan öppna möjligheter också för nya, tidigare outnyttjade mineral.

I prospekteringen av industrimineral tillämpas samma metoder som i malmprospekteringen i allmänhet (till exempel geofysik). Av en ekonomiskt lönsam fyndighet krävs förutom hög och högklassig nyttomineralhalt och gynnsam placering även tillräckligt stor volym. Denna varierar från ett mineral till ett annat mellan ett par miljoner ton (till exempel litium) och tiotals miljoner ton (till exempel kalcit).

Karta över potentialen Industrimineral- och ädelstensgruvor (på finska)

Bild 1. Öppna


 

Bild 2.
Öppna (pdf)
Öppna  (jpg)
Källa Tukes/Bergindustristatistik 2015

Gruvor och produktionsområden

År 2008 bröts industrimineral- och industristensmalm och nyttosten från 33 brott och gruvor i Finland (bild 2), totalt cirka 20,4 miljoner ton (Mt). Vid 16 av dessa bröts totalt 4,6 Mt karbonatsten, i praktiken kalcit och/eller dolomit. Totalt 10,8 Mt andra industrimineral (apatit, talk, fältspat, kvarts, glimmer och wollastonit) bröts från åtta gruvor och sammanlagt 345 000 t industristen som råmaterial för bergull och cement bröts från fem gruvor. Anläggningarna för anrikning och vidareförädling av råmaterialet ligger i allmänhet i närheten av fyndigheten. På detta sätt kan man hålla kostnaderna för sprängstenstransporten så låga som möjligt.

Aktuella teman

Utvecklingsarbetet i anknytning till industrimineralen fortsätter på ett mångsidigt sätt och även mineral som tidigare inte har utnyttjats i Finland tas i användning. Ett gott exempel är litiummineralet spodumen som man har för avsikt att börja producera i Mellersta Österbotten under de närmaste åren.

Export och import

Reserverna av de flesta industrimineral och sten som har brutits i Finland är stora. Till exempel är Finland den största talkproducenten och den enda producenten av naturlig wollastonit i Europa. Dessa exporteras från Finland. Av de mineral som används i Finlands pappersproduktion har cirka 30 procent brutits ur Finlands berggrund, dvs. inom denna sektor är importandelen fortfarande stor.

 
 

 
 

Informationskällor på andra ställen:

arrow Stenguide för utfärder 
arrow Finlands Mineral (på finska)
arrow Gruvproduktion i Finland 
arrow GTK:s experttjänster 
arrow Publikationer om ekonomisk geologi (på engelska)