Geoenergi

Med geoenergi avses uppvärmnings- och nedkylningsenergi från berggrunden, jordmånen och vattendragen.

Reserver och placering

I Finland är medeltemperaturen i jordskorpan relativt låg och varierar enligt breddgrad på det sätt som visas på bild 1, men den är ändå två grader högre än medeltemperaturen i luften inom motsvarande zoner. Det bör observeras att medeltemperaturen är på plussidan genom hela jordskorpan, i norr 2–3 Co och i söder 6–8 Co. Medeltemperaturen i markytan är en viktig beräkningsfaktor då utnyttjande av geoenergi planeras. I praktiken kan alltså geoenergi utnyttjas i hela landet, i söder förvisso enligt en bättre verkningsgrad än i de norra delarna.

I Finland är värmekällan, jordskorpan, relativt sval, och därför erbjuder den goda förutsättningar för täkt av avkylningsenergi genom så kallad fri avkylning/cirkulation. Trots att det förekommer stora variationer i yttemperaturen, utjämnas temperaturen och stabiliseras på 14–16 meters djup, där den året om ligger på ungefär samma nivå som markytans medeltemperatur. I Finland kräver utnyttjandet av geoenergi för uppvärmning en värmepump. Av den värmeenergi som fås genom pumpen är i genomsnitt 2/3 gratis energi. I den finländska berggrunden har de kvartshaltiga stenarterna, till exempel granit och kvartsit, den bästa värmeledningsförmågan och är samtidigt källan för geoenergi, men en mycket rimlig mängd geoenergi utvinns också ur andra typer av stenarter och fuktig lös jord samt vattenmassor.
 

 
Bild 1. Värmekartor” över luftens och markytans medeltemperaturer. Källa: GTK, Niina Leppäharju.  
 Öppna

Produktion

Den mängd energi som primärt utnyttjades med hjälp av jordvärmepumpar år 2001 uppgick till cirka 2 200 GWh. I statsrådets mål för utnyttjande av förnybara energiformer fram till år 2020 är målet för geoenergin 5–6 TWh, vilket nog kommer att överskridas. Den mängd energi som produceras med hjälp av jordvärmepumpar har visat en kraftig tillväxt efter millennieskiftet (bild 2), och år 2008 hade totalt mer än 46 000 värmepumpar installerats i Finland. Av dessa var 7 500 jordvärmepumpar. Och den kraftiga tillväxten fortsätter. Det egentliga genombrottet kommer att ske vid stora objekt under de närmaste två åren, då de första objekten blir färdiga och tas i bruk. Dessa storproduktionsfält består av tiotals, till och med hundratals, enskilda energibrunnar där hybridlösningar i kombination med någon annan förnybar energiform, till exempel bio- eller solenergi, har förverkligats. Genom utnyttjande av förnybara finländska energiformer ökar också landets energisjälvförsörjning.

Bild 2. Utvecklingen av primärenergi som producerats med hjälp av värmepumpar. 
Öppna

Aktuella teman

GTK har börjat göra kraftiga satsningar på ökat utnyttjande av geoenergi och utveckling av affärsmöjligheter som stödjer detta i Finland. EU:s och Finlands regerings riktlinjer om klimatmålen, som också omfattar en väsentlig ökning av användningen av förnybara energiformer i framtiden, sätter fart på denna verksamhet. Också det ökande kravet på energisjälvförsörjning gör geoenergin mer intressant. Aktuella teman inom utnyttjandet av geoenergi omfattar bland annat

  • planering och dimensionering/modellering av storfält
  • utveckling av hybridsystem
  • övervakning/styrning under driften av storproduktionsfält
  • utveckling av nya affärskoncept 
 
 

 
 

Informationskällor på andra ställen:

arrow  Forskningsprogrammet Energi
arrow  Experttjänster (geoenergi)